sarisokrizzygoesaussie

Klockan 10.20 bar det av mot Darling Harbour för att jobba mina första timmar på Morocco... Jag var inte speciellt nervös, vilket var skönt. Det var bara att tuta och köra när jag väl anlände.. Jag fic k börja öva lite på kassan, vilket inte var helt enkelt till en början. Massa olika koder och olika regler för kort och check, etc.. Sedan var det väl bara att vara trevlig mot kunderna och hålla fint i butiken. Dagen avslutades med att jag inhandlade några plagg från butiken, då man måste bära dem när man jobbar. Något som känns lite jobbigt är att jag nu ska jobba två kvällar för att lära mig hur jag stänger butiken. På lördag är det ENBART jag som jobbar och har hand om allt. Det känns aningen läskigt, men det skall väl lilla gurkis klara av. Jag har även fått en trial på onsdag  i surfingbutiken där Krizzy numera jobbar. Det ska bli spännande!





Ha det gött värre, så ses vi snart här igen!
Puss o kram från Saris

Jaha vad ska man gora idag tankte jag. ..Krizzy skulle ju i vag pa sina tva trials, medan jag hade NOTHING!!! Sa jag begav mig ut pa en springtur. Man far ju inte bli for slapp. Kandes riktigt gott efterat iaf. Sedan hade jag planerat att stirra pa telefonen tills nagon ringde och det funkade faktiskt. Tillslut ringde det och det var Managern fran en kladaffar dar jag vart pa intervju nagra dagar tidigare. Weeeeeee antligen!! Jag borjar pa lordag sa vi far se hur det gar. Dock ar jag Casual som det heter, sa jag jobbar  bara ca tre dagar i veckan, men battre an inget. Jag som trodde att jag skulle fa packa mina grejer o dra tillbaka till Sverige om jobbsokandet icke gav nagot  resultat. Nu haller jag mina tummar for lilla Krizzy som i denna stund ar och provjobbar pa en bar. Hoppas, hoppas, hoppas....
Ha det fint gott folk, sa hors vi snart igen!!

puss o kram Saris

11/9

Var eviga dag sedan vi kom till Sydney har vi gått runt  och delat ut cv eller sökt jobb på nätet. En dag gav vi oss iväg till travellersxpress, en agency som hjälper bakpackers med tillfälliga jobb. När vi registrerat våra cv och skulle bege oss hemåt råkade vi kasta en blick mot företaget mittemot, Moda management. Nyfikna som vi är, klev vi in och frågade vad det var för ett företag. Innan vi visste ordet av, hade vi ett möte inbokat senare i veckan med Moda management, en modell/ extra/ promotion/ actor/ dancer etc. agentur. Idag hade vi vårt möte med Lucas Vogelgesang som är Operations Manager på Moda. Enligt honom har vi störst möjligheter att få olika promotionsuppdrag och eventuellet medverka i reklamer. Vi har inte alltför stora förhoppningar men kanske ringer Lucas en vacker dag...

10/9

Nu är det äntligen klart med vårt boende. Saris och Krizzy har ett hem i Aussie! Idag skrev vi på kontraktet med vår landlord så onsdagen den 17 september sker inflyttning till 158 Bourke St [Bööök Striit]. Det ligger i området Surrey Hills som enligt alla Sydneybor är ett fint område och varje gång vi berättar vår nya adress får vi reaktionen "åhhh". Känns bra, flickorna har hittat hem. 

Kvällen spenderades med Hector, Paul och co. Vi träffades på studentpubben Mally, några öl förtärdes under en härlig omgång Trivia. Frågorna var lagom svåra och vi svenskar kunde tillföra mycket. Not! Men trevligt hade vi. En av kvällens höjdpunkter var mycket speciell dam vid namn Reta som var spelledare. Lokalen var ganska stor, i varje hörn hade Reta ett glas innehållandes vin, drink eller öl. Försiktigt frågar vi pojkarna om Reta möjligtvis är lite lätt berusad då hon ständigt tappade sina papper och blandade ihop ord. Hector svarar att frågan nog är "if she's ever sober".

Reta Reta ranka, hästen heter Branka

Roligt var det som sagt, men som vi brukar säga, det är en dag imorgon också. Vi beslöt oss för att lämna denna lillördag relativt tidigt till förmån för morgondagens jobbsökande.

9/9

Jodå, solen skiner nu i Sydney! Idag har vi äntligen sett Operahuset och Harbour Bridge, stort och pampigt.







Var roligt att äntligen turista lite i vår stad, hittils har vi endast sett George- och en liten del av Pittstreet där vi troget traskat fram och tillbaka var eviga dag. Har blivit att vi hållit oss där vi känner oss hemma och trygga. Varje gång vi provat att ta ut svängarna har det nämligen slutat med två vilsna flickor, som utan att funnit sitt mål, snopet fått vända hem igen. Så blev det bland annat med den andra lägenheten vi skulle kolla på, den med "georgeous girls". Vi kom en bit på vägen men sen var vi så lost att det bara var att ge upp och åka hem mot George St med svansen mellan benen. Människorna som skulle bjuda på middag var väl sådär lagom nöjda med oss. Med andra ord blir det inget med den lyan. Men som vi säger om allt annat pinsamt som drabbar oss i detta land så "kommer vi aldrig se den människan igen". Så lika glada är vi för det. Imorgon ska vi nämligen träffa vår nya hyresvärd! Blir att vi flyttar in i det centrala huset med nio andra människor, känns som vi kommer trivas där. Där är mysigt, fräscht och rymligt plus att vi känner att vi redan fått en vän där. Det är en tysk kille som pluggar på universitetet och vi räknar med att han kommer dra med oss på många roliga partyn. När han hade husesyn med oss beklagade han sig nämligen över sin "huge hangover", mitt i veckan så det bådar gott!

Det enda som är lite synd med vårt nya boende är att vi inte får flytta in förrän den 17 september. Vi har alltså en vecka kvar på hostel, känns lite segt. De första nätterna lyxade vi med eget rum då vi hade hoppats på att hitta en lägenhet väldigt snabbt. Så blev dock inte fallet så nu har vi förflyttat oss till ett rum för fyra. De första två nätterna har vi sällskapat med en tysk flicka, hon var trevlig och snäll men lämnade precis rummet då hon hittat en lägenhet. Nu står alltså två bäddar tomma och närsomhelst kan dörren öppnas och två främlingar flyttar in. "Det kan va ett psycho, så känner jag". (Saris)  "Jo, så kan det va". (Krizzy)

Trots att vi nu bott en vecka på vårt hostel har vi inte riktigt lärt oss att det är kameror i alla korridorer. Allt som kameralinsen fångar visas på en stor skärm i receptionen, väl synligt för alla. Gladeligen bjuder vi på oss själva med diverse danser, hiphop-gester, vurpor och efter-duschen-runt-kroppen-lindade-handdukar som tappas. Varsågod!

Små märkliga och lustiga saker händer oss titt som tätt. Inte för att vi är mer klumpiga än vanligt, det är liksom som att vi är ett kylskåp och alla konstigheter är magneter som dras till oss (Saris liknelse). Till exempel idag när vi i godan ro satt vid vattnet för att beundra Operahuset så dras magneten bara till oss. Denna gång var magneten ett TV-team från Bangladesh. De ville att vi ska medverka i ett inslag om Sydney och berätta vad vi tyckte om staden. Så det gjorde vi, var roligt förutom viss tungvrickning och ihopblandning av orden city och Sydney av Krizzy. Varsågod x 2!


I like sydneycity sydncit the city sydney... Eller nåt...

5/9

Så var vi då framme i Aussieland. Vi har hittat ett hostel där vi landat de första dagarna. Det är trivsamt och människorna i receptionen bär solglasögon för de varit vakna i flera dygn och verkar vara allmänt pårökta. Sydney bjuder på vinter, vi fryser och känner oss som två Twisters. Har regnat cats and dogs i två dagar och våra nyinköpta paraplyn är helt förstörda av stormvindarna som blåser. Inte det bästa vädret för två vilsna som måste hålla hårt och konstant i kartan för att inte försvinna. Men vi kämpar på!


05.30 - Påväg från Sydneys flygplats


En liten frusen och osäker flicka första timmarna i Aussieland

Letar efter en lägenhet för fullt, har kollat på några olika lyor, många har varit skabbiga och inte alls hållit Saris-o-Krizzy klass medans andra varit fina men inte riktigt varit anpassade till vår budget. Tror dock att vi hittat vårt hem i ett hus som ligger väldigt centralt och delas med nio andra, men vi är inte helt säkra. Ska bestämma oss på onsdag. Har eventuellt ett annat place på g, vi ska tydligen dit imorgon och äta middag med folket som bor där. Antar att de vill inspektera oss, i annonsen stod det nämligen att de önskade en "georgeous girl" och med ett absolut förbud mot Crocskor. Får se vad det kan vara för typer...

Annars har vi fixat och donat med lite av varje. Australiensiskt bankkonto, jobbsök, mobilnummer och annat nödvändigt. För att fixa bankkontot var vi tvugna att legitimera oss. Saris ger bankkvinnan sitt körkort, bankkvinnan knappar in uppgifterna men vill sen dubbelkolla att det stämmer. "So first name Körkort, Surname Sverige". Haha, så tokigt det kan bli...

Om ni vill nå oss små flickebarn down under så är detta numren som gäller:

Saris: 0439 65 86 34

Krizzy: 0437 123 743

Vi har som sagt varit duktiga flickor och försökt skapa oss ett liv här dessa dagar. En del av detta är självklart vänner! För att underlätta för oss själva bestämde vi oss för ett säkert kort, nämligen att överta petter och stefans gamla polare Hector och Paul. Riktigt sköna snubbar må vi säga. Vi möttes upp på en pub och drog sedan vidare ut. En galen och rolig kväll som bjöd på det mesta. Saris bjöd på sig själv och svalde ett barn.

Förfest på rum 307


Ohh så kul vi hade!


Saris kan också!


Saris och Hector


Paul och Krizzy

Det känns bra att vi är på plats och börjar få ordning på oss själva. Imorgon ska solen skina, ljusa tider väntar!

1/9

Tillbaka i Singapore landade vi i Sannas studentrum där vi lastade av våra bördor och sedan tog MRTn in till city för att strosa längs River Side och därefter avnjuta Singapores berömda drink. Vi beskådade många fina byggnader och skyskrapor som var belägna precis vid vattnet. Trots att vi som vanligt hade lite svårt att hitta dit vi skulle var det värt besväret. Vi kan starkt rekommendera er som har vägarna förbi att besöka denna vacka plats. Kvällen avslutades perfekt på Raffles Hotell med en Singapore Sling i näven.

Stället där det händer - Raffles Hotel


Vi var där!

31/8

Efter två dagar i Singapore var det nu dags att besöka ännu ett land, Malaysia stod på schemat de närmsta dagarna! Bördorna Haggis och Evve fick följa med på färden liksom Sannis studiekamrater Sara, Erik och Pontus Gårdinger. Vi kom senare att bli ett mycket gott gäng av flickebarn och pojkebarn. Gänget möttes upp vid Malaysiskagränsen där vi lyckades hitta en mindre fräsch buss utan toalett som skulle ta oss till Kuala Lumpur. Dock lovades vi en kisspaus efter fem minuter då trycket i blåsan redan var stort. Fem minuter i Malaysia = tre timmar.

Efter mycket skumpande, lååång historia av erik om en man med en albatross och skrämmande historier om bedbugs var vi så äntligen framme. För att komma undan billigt hade vi bokat hostel för 24 kr natten vilket innebar att vi räknade med ofräscha rum inklusive bugs i sängen (ohyra som bor i madrassen och vaknar till liv av kroppstemperatur för att gå till attack o bita).  Lite nervösa klev vi in till Pudu hostel som faktisk visade sig vara helt okej. Vi fick mycket bra valuta för pengarna och var nöjda med oss själva.

Shopping, shopping shopping var det som stod överst på listan för de andra. Själva kände vi att bördorna inte fick bli tyngre och att budgeten inte tillät några större utsvävningar. Något vi verkligen ville se var de höga byggnaderna Twin Towers. Två väldigt snygga och pampiga torn, till och med högre än krizzy och saris, var en cool upplevelse. Inuti erbjöds exklusiv shopping.

Times Square blev nästa anhalt. Helt galet stort shoppingmall som innehöll allt från marknader, klädbutiker, elektronikaffärer, restauranger och bergochdalbana till kareoke och bio. Även fast vi inte shoppade så mycket var det en häftig upplevelse!

Bergochdalbana bland affärerna


Erik sjunger loss!


Några av alla våningar med shopping

Framåt kvällen blev det trängsel och prutning på China Towns marknad. Riktigt billiga priser lockade även oss att köpa lite småsaker. Däribland Anna Sui plånböcker och väskor som blev en stor favorit bland oss flickebarn.


Sara visar upp sina fynd 



Kvällen bjöd på hostelhäng i glada vänners lag



Pontus  Gårdinger



Sara Habte Selassie

Därefter blev det utgång på Zouk Club, ett lite finare ställe som innebar vissa problem för Erik. Flipflopp för killar var ej acceptabelt, för saris var det däremot inga problem. Lösningen på detta problem var ett par skor som fanns till uthyrning, dock är erik en man med stora fötter = skorna var för små. Hur löser vi då detta problem? Jo, med ett par svarta strumpor i flippisarna. Riktigt snyggt!


Pojken Erik med svarta strumpor i flippisarna. Flickan Saris i bara flippisar. Inte så party.

Väl inne slog vi klackarna i taket och hade en riktigt rolig kväll. Saris slog på stort och spelade lufttrumpet.

Dag två inleddes med en lång vandring innehållandes febrilt sökande efter varandra då alla var borttappade i ett smockfullt indiskt köpcentrum. Saris stod utanför entrén och letade efter alla andra när en indisk man kommer fram och ställer sig intill. Han utbrister till sina vänner "tall, tall" varpå han hoppar några gånger för att känna hur det känns att vara så fantstiskt lång. Kul att vi kan roa folk! Ett bra tag såg det mörkt ut för gängets sammanhållning, ljuset i tunneln blev Starbucks! Där sammanstrålade vi och alla medlemmar var nu återfunna. En frukost avnjöts i glada vänners lag innan det bar av mot Little India där vi möttes av en mysigare och lugnare marknad men till samma billiga priser.

Kvällens plan var att besöka berömda Sky Bar, en högt belägen bar med pool på taket och enastående utsikt. Då alla inte befann sig på samma plats hade vi bestämt att mötas upp på baren. Dock visade det sig att den berömda baren inte var så berömd bland taxichaufförerna i Kuala Lumpur. Efter att förgäves frågat runt 30 taxis gav vi upp. Då ingen längre hade några pengar på mobilen var det omöjligt att nå varandra. Vi två begav oss därför tillsammans med Pontus till bargatan och släpptes av vid Beachclub, den baren taxichaufförerna kände till. Vi planerade att ta en drink där istället och sedan försöka möta upp de andra och ta oss till Sky bar. Vi upptäckte ganska snabbt Beachclub inte var stället för oss då de andra gästerna enbart bestod av västerländska gubbar och unga malaysiska flickor. Vi fick med andra ord skåda handel på nära håll. Usch! Det vara bara att lämna stället och gå vidare. Av en slump stötte vi ihop med de andra, vilken lycka! Vi frågade oss fram och hittade tillslut fram till Sky Bar, vars egentliga namn var Luna Bar. Det coolaste stället vi någonsin skådat. Det blev en lugn och underbar kväll och avslutning på vår weekend i Malaysia. Dit återvänder vi lätt!

Himlen och detta torn var vårt tak


Coolaste baren någonsin


Saris och Sanni är återförenade


Snacka om smaskiga och STORA drinkar!


Ännu en sara, ännu en smarrig och stor drink


View from the top

28/8

Tiden var nu äntligen kommen för oss att packa pappas kappsäck och bege oss mot Australien, Aussie or Oz in english. Kärt barn har många namn. En mellanlandning i Singapore utökades till en veckas vistelse för att hinna se lite mer av världen på vägen. Saris goda vän Sanni som för tillfället studerar i Singapore passade vi även på att besöka.

Efter en lång flygtur och svettig vandring genom Singapore kom vi så äntligen fram till resans första mål, Nava's Place, ett hostel beläget i little India där de två första nätterna skulle spenderas.
 

Första kvällen orkade vi inte mer än att träffa lilla Sanni som introducerade oss till det fantastiskt goda indiska Naanbrödet som kommit bli en kär magvän under denna första vecka. Därefter kallade sängen, dock var det lite si och så med sömnen då jet-lagen sa peek-a-boo.

Första dagen i Singa vaknade vi till ett tokregn. Men efter att avnjutit Nava's goda och näringsberikade frulle (vitt bröd o jordgubbsmarmelad) dök solen upp. Det fanns en hel del att se i denna stad, land och stat som ju tokiga lilla Singapore faktiskt är. Valet för dagen föll dock på den konstgjorda ön Sentosa. Där fanns många roliga aktiviteter vi ägnade oss åt, vi låter bilderna tala sitt tydliga språk.

Ett annat måste i Singa är att besöka den berömda affärsgatan Orchard Road. Gatan är oändligt lång med många exklusiva köpcentrum, cafeér och restauranger. Här tog vi även resans första Starbucksbesök, sjukt gott med frapuccino enligt saris o god varmchoklad med grädde till krizzy. En stor favorit!